KULTUR OCH POLITIK

Nummer 31

Var går gränsen mellan kultur och politik?

Under senare tid har den svenska kulturpolitiska debatten varit ovanligt livlig. Främst har den handlat om den första stora kulturpolitiska utredningen på flera årtionden och dess förslag om att reformera de bidragsgivande kulturmyndigheterna och avskaffa kvalitetsbegreppet i de kulturpolitiska målen. I den nu presenterade kulturpropositionen tydliggörs att omorienteringen ska ses mot bakgrund av underliggande förändringar inom kulturpolitiken, framför allt dess förhållande till andra politikområden såsom arbetsmarknads- och näringslivspolitik.

I Fronesis nr 31 introduceras några bidrag ur den internationella diskussionen om förhållandet mellan kultur och politik. Inte bara i Sverige, utan i hela västvärlden, har kultursektorn under senare årtionden präglats av en tilltagande marknadsorientering. Detta förhållande – som i debatten kring den svenska kulturutredningen har berörts bara ytligt – behandlas i flera av numrets texter.

Angela McRobbie, som tar sin utgångspunkt i de förändrade villkoren för samtidskonstnärer och modedesigners i London under 1990-talet, visar att kulturarbetarnas villkor inte i första hand påverkades av kulturpolitikens förändringar, utan av gentrifieringen, exploateringen av vissa stadsdelar samt hårdare a-kasseregler. Medie- och kulturforskaren Tom O’Regan diskuterar följderna av att den australiensiska kulturpolitiken (som, väl att märka, anses omfatta både film och public service) periodvis har hanterats som delar av andra politikområden.

I andra texter diskuteras det specifika förhållandet mellan kultur och ekonomi. Vi publicerar nationalekonomen William J Baumols numera klassiska artikel om de grundläggande strukturella problem som kulturproduktion ställs inför i en tillväxtekonomi. I en text av kulturvetaren Per Möller diskuteras dagens estetisering av produktionen i anslutning till Baumols tes.

Utifrån några historiska nedslag – från 1700-talets gatumusikanter till 1900-talets jazz- och proggmusiker – diskuterar Rasmus Fleischer, historiker och grundare av Piratbyrån, ersättningskonflikter mellan professionella musiker och förnyande amatörer. Felix Stalder och Otto von Busch, konst- respektive designforskare, framhäver i sina texter kulturproduktionen som en process.

Innehåll i Fronesis nr 31 (180 sidor)

Ylva Gislén: Kulturen, politiken och kulturpolitiken
Felix Stalder: Vari består kultur?
Otto von Busch: Perifer kulturproduktion
Joseph Heath och Andrew Potter: Kulturens rebeller
Rasmus Fleischer: Bönhasarnas revansch?
William J. Baumol: Scenkonst: Den permanenta krisen
Per Möller: Nödvändigheten av att inte dra förhastade slutsatser
Johan Söderberg: Hackers – en klass för sig
McKenzie Wark: Klass
Angela McRobbie: »Alla är kreativa«
My Klockar Linder: Per Albin Hansson och kulturpolitiken
Tom O’Regan: Kulturpolitik: förnyelse eller förfall?
Lia Ghilardi: Kulturell planering och kulturell mångfald

Redaktör: Ylva Gislén.
Redaktion: Otto von Busch, Jörgen Dahlqvist, Olav Fumarola Unsgaard, Per Möller och Daniel Tjäder.