Berlinmurens fall har sagts markera slutet för den kommunistiska utopin, men på samma gång bars förändringen fram av en utopisk energi och drömmar om ett pluralistiskt samhälle utan förtryck. Så här tio år efteråt ser vi att den utlovade pluralismen snarare blev en likriktning av politiken, där alla politiska krafter okritiskt tar den globala kapitalismen för given.
Det nya årtusendets inträde har för många kommit att markera inledningen på en ny tid. Det utopiska spekulerandet gör sig åter påmint.
Tio år efter murens fall och just innan millennieskiftet vill Fronesis med temat Utopier sätta det utopiska tänkandet i fokus. I Fronesis nr 2 diskuteras utopins roll efter muren, den socialistiska idétraditionens förhållande till det utopiska tänkandet, feministiska utopier, förväntningarna på det snara årtusendeskiftet, det tidiga 1900-talets utopiska tanke om att skapa ”en ny människa”, mm. I ett kapitel diskuteras arkitekturen som ett sätt att konstruera utopier, bland annat utifrån en text från de svenska modernisternas berömda manifest ”Acceptera”.
Fronesis nr 2 är en antologi som befinner sig i skärningspunkten mellan historia och framtid, mellan det verkliga och det utopiska, det vill säga precis där en vänsterdebatt som vill överskrida den rådande ordningen måste ta sin början.
Norberto Bobbio: Den förvridna utopins fall
Petra Hall och Sara Winnfors: I glappet mellan möjligt och omöjligt 
Per Månson: Utopiernas död: Har socialismen någon framtid?
Barbara Taylor: Den socialistiska feminismen: utopi eller vetenskap?
Jakob Norberg: Inledning till Walter Benjamins ”Program för en proletär barnteater”
Walter Benjamin: Program för en proletär barnteater
Ulrika Holgersson: Frida Stéenhoffs feministiska utopi
Frida Stéenhoff: Feminismens moral
Jenny Lindblad: Herland – Den litterära feministiska utopin
Charlotte Perkins Gilman: Våra förhållanden och deras
Sara Winnfors: Arkitektur och makt
Ur Acceptera-manifestet: Staden
William Morris: Om den dekorativa konstens ursprung 
Michel Foucault: Rum, makt och kunskap
Richard Saage: Reflektioner över den politiska utopins framtid
Jean Baudrillard: I skuggan av millenniet, eller Det ovissa år 2000
Blå tåget: Nyårsafton
”Utopier är samlingsnamnet på tidskriften Fronesis senaste nummer. Tidskriften, ett samarbetsprojekt mellan LO och socialdemokratiska studentförbundet, presenterar texter av storheter som Norberto Bobbio, Walter Benjamin och Michel Foucault. Per Månsson ställer frågan om socialismen på en gång förmår fungera samhällskritiskt och som vägvisare. Blå Tåget ger via Leif Nylén ett svar: Champagne, parfym, fyrverkeri! Låt undergången få ett drag av utopi.”
Aftonbladet kultur, 15/11
”Sovjetsocialismens kollaps borde ha inneburit en befrielse för vänstern. Äntligen kvitt den komprometterande belastning som diktaturen innebar. Det hade kunnat öppna för en radikal samhällskritik, en obesudlad dröm om något utöver en social ingenjörskonst på reträtt. Men tomrummet fylldes av Tony Blair och Europas vänster tycks mer vilsen än på länge eller har i praktiken kommit att omfatta den nyliberala utopin. Det senare mer eller mindre frivilligt. Och detta trots att de problem som arbetarrörelsen formerades för att möta består. Eller som Norberto Bobbio skriver i nya numret av Fronesis: ’De fattiga och försakade är fortfarande dömda att leva i en värld med fruktansvärda orättvisor, krossade av oåtkomliga och tydligen outbytbara ekonomiska magnater, som de politiska myndigheterna, även om de är formellt demokratiska, nästan alltid är beroende av.
I en sådan värld är tanken att den revolutionära drömmen är förlorad, att den är slut bara därför att den kommunistiska utopin misslyckats, bara ett sätt att sluta ögonen för att slippa se. Det är väl precis dessa slutna ögon som karaktäriserar vänstern idag? När det ideologiska alternativet till liberaldemokrati och marknadskapitalism förintades med Sovjetunionen, blev det oerhört svårt att överhuvudtaget tänka sig några alternativ. Som Per Månsson uttrycker det samma tidskrift: ’Socialismens kris är också en kris för förmågan att föreställa sig något annat än det som är.”
Arbetets ledarsida 11 november 1999
”Utopin kan sägas utgöra politikens salt. Helt utan det blir resultatet smaklöst och ointressant. Men än värre än att glömma saltet är att hälla i för mycket.
Frågan är därför om Fronesis försvar av utopin som motbild till det som är hjälper dem som vill hålla fast vid socialismen. Att ha ’mod att ändra’ räcker inte. För att resultatet inte ska bli katastrof måste man också ha ’ro att acceptera’ det som inte kan ändras och klokhet nog att ’veta skillnaden’. Kanske inte alltid - men oftast.”
Dagens Nyheters ledarsida 22/11
”En tidskrift med det grekiska namnet Fronesis (betyder klokhet)
utgiven av Socialdemokratiska studentförbundet låter väldigt lagom kul - men oj vad man bedrar sig.
Nummer två om utopier diskuterar inte bara socialismens framtidsmöjligheter utan översätter den liberale filosofen Norbert Bobbio, introducerar och översätter Walter Benjamins glömda stycke om barnteatern, diskuterar ’rummets politik’ med postuma bidrag av William Morris och Michel Foucault och avslutar med en rejält intressant artikel om vår tids historiemedvetande signerad Jean Baudrillard. Glänta och Ord & Bild får se upp!
Andra studentförbund torde vara by west.
Baudrillard: ’Varken under 1800-talet eller under något annat sekel har man hållit rättegång om sin egen tid. De skapade sin historia, vi fördömer vår.’
Den som läser långsamt förstår nu att den ofta missförstådde Baudrillard inte vill fiktionalisera vår verklighetsuppfattning - det famösa ’Kuwaitkriget har aldrig inträffat’. Han diagnostiserar i stället vår vilsenhet och sörjer den konkreta samtidskänsla som förloras när reproduktion och virtualitet tar över sinnesfattningen. I en värld av media dubbas och synkroniseras det historiska skeendet blixtsnabbt. En överdrift förstås, men det är inte sällan en tänkares uppgift av överdriva. Så läs Fronesis.”
Göteborgs-Posten under rubriken: Intressantare än man kunde tro
Redaktörer: Petra Hall och Sara Winnfors
Redaktion: Joakim Edhborg, Katarina Edin, Ulrika Holgersson, Jenny Lindblad och Magnus Wennerhag.
Grafisk formgivning: Alarm Media
Med texter av bland andra Norberto Bobbio, Per Månson, Barbara Taylor, Walter Benjamin, Frida Stéenhoff, William Morris, Michel Foucault och Jean Baudrillard.