KRITIK

I Fronesis nr 36–37 diskuterar vi förutsättningarna för samhällskritik. Kan vi tala om en kritikens demokratisering, som givit fler tillträde till kritikens arenor – eller kännetecknas vår tid snarare av ett cyniskt förnuft som gör oss likgiltiga för sakernas tillstånd? Vi undersöker potentialen och aktualiteten hos en rad klassiska kritiska teoribildningar, såsom marxism, kritisk teori, psykoanalys och foucaultiansk genealogi.

Vart tog samhällskritiken vägen?

Kritik framhålls ofta som ett ideal i vårt samhälle. Genom »kritiskt tänkande«, som är ett självklart mål för nästan all utbildning, har kritiken demokratiserats och spridits. Mediernas förändring under de senaste åren har likaså inneburit ökade möjligheter att kritisera maktutövare och orättvisor.

Samtidigt finns det de som menar att utrymmet för kritik krymper. Kulturjournalistiken sägs ha blivit omstöpt till en »journalistik om kultur« inriktad på topplistor och författarporträtt. Kultur- och samhällsdebatten anses överhuvudtaget ha antagit formen av en metadebatt, som snarast syftar till att bekräfta införstådda positioner genom olika begreppsliga markörer i stället för att åstadkomma politisk förändring.

I Fronesis nr 36–37 diskuterar vi förutsättningarna för samhällskritik. Kan vi tala om en kritikens demokratisering, som givit fler tillträde till kritikens arenor – eller kännetecknas vår tid snarare av ett cyniskt förnuft som gör oss likgiltiga för sakernas tillstånd? Vi undersöker potentialen och aktualiteten hos en rad klassiska kritiska teoribildningar, såsom marxism, kritisk teori, psykoanalys och foucaultiansk genealogi.

Påkallar vår tids sociala och politiska utmaningar några särskilda former av kritik? Till vad syftar det kritiska tänkandet i dag – en förändring av oss själva eller en förändring av samhället? Dessa och andra frågor tas upp i en intervju med litteraturkritikern Anders Johansson, filosofen Sharon Rider samt stats- och genusvetaren Malin Rönnblom.

Dessutom publiceras den franske idéhistorikern Michel Foucaults »Vad är kritik?« för första gången på svenska.

Innehåll i Fronesis nr 36–37 (278 sidor)

  • Henrik Gundenäs, Anders Hylmö och Johan Lindgren: Samhällskritikens återkomst Ladda ner som pdf!
  • Anders Johansson, Sharon Rider och Malin Rönnblom: Kritikens läge Läs på Eurozine!
  • Benjamin Khademi: Kritik och praktik hos Kant och Marx
  • Bo Isenberg: Kritik och kris Läs på Eurozine!
  • Mikael Carleheden: Om den moderna samhällskritikens historiska förändring
  • Magnus Hörnqvist: Två kritiska linjer från Kant
  • Michael Heinrich: Världsåskådning eller strategi?
  • Anders Ramsay: Från humanistisk kritik till kritik av ekonomin
  • Sara Granér: Alternativa sätt att bedriva kritik
  • Leila Brännström: Den reflekterade olydnadens konst
  • Michel Foucault: Vad är kritik?
  • Katharina Pühl: Om »kritik« hos Foucault
  • Andreas Gottardis: Om kritisk teori
  • Robin Celikates: Mellan faktiskt instämmande och reflexiv acceptabilitet
  • Axel Honneth: Om möjligheten av en upplåtande kritik
  • David Owen: Kritik och fångenskap
  • Per-Anders Svärd: Det är aldrig en jävel som frågar »varför då?«
  • Eve Kosofsky Sedgwick: Paranoid läsning
  • Per-Anders Svärd: Fienden i fantasin

Presskommentarer

”Jag blir alltid upprymd av Fronesis, men den självklara kopplingen mellan estetisk och social kritik i det här numret gör mig lycklig. I redaktionens förord talas rent av om ”samhällskritikens återkomst”, och även om det låter som en besvärjelse är det, tänker jag, en nödvändig besvärjelse.
Fronesis följer spåren av en lång, kritisk tradition, från Kant via Marx till Foucault, vars föreläsning ”Vad är kritik?” översätts till svenska för första gången. Foucaults ”kritik” är ungefär detsamma som Kants ”upplysning”, ett befrielseverk som ytterst går ut på att ”finna en väg ut ur nuet”. Anders Ramsay är inne på något liknande i sin essä om hur Marx ekonomikritik tog form som en naturlig följd av den ”humanistiska”. Kritik alltså som ett skärskådande av fiktioner i alla dess former. Från Nobelpriset till statsskulden.”
Dan Jönsson, Dagens Nyheter 24 oktober 2011

”Occupy Wall Street-rörelsen har kritiserats för att inte presentera några alternativ till den kapitalism den kritiserar. Men som Malin Rönnblom säger, i samtal med litteraturvetaren Anders Johansson och filosofen Sharon Rider i Fronesis, så handlar kritik och kritiskt tänkande inte nödvändigtvis om att leverera färdiga lösningar, utan om att visa upp de inristade institutionerna så att de blir synliga och därmed går att förändra.”
Nils Svensson, Västerbottens-Kuriren 18 oktober 2011

”Fronesis er et tidsskrift med en herlig filosofisk og sociologisk ”slagside”. Det er nu ikke den eneste grund til, at man skal lade opmærksomheden flyde en kende mod øst, mens man aktivt går over sundet efter frisk vand til kritikkens mølle.
Fronesis er ikke en ”svarautomat”, som det hedder i en emnerubrik, men derimod noget så fint som en opfordring til selvstændig tænkning i et på én gang forvirret, nærmest selvkørende og tilsyneladende alternativløst, men bestemt også kritikbehøvende samfund.”
Steen Nepper Larsen, Information 14 oktober 2011

”Fronesis knockar. Läs det nya laddade numret av Fronesis 36-37, om samhällskritik. En av de få tidskrifter i Sverige som håller internationell klass.”
Maria Schottenius, Dagens Nyheter 14 september 2011

Redaktör: Johan Lindgren.
Redaktion: Leila Brännström, Mikael Carleheden, Henrik Gundenäs, Lena Gunnarsson, Anders Hylmö, Benjamin Khademi och Anders Ramsay.

Innehåll i Fronesis nummer 36–37

  • Henrik Gundenäs, Anders Hylmö, Johan Lindgren: Samhällskritikens återkomst
  • Anders Johansson, Sharon Rider, Malin Rönnblom, Laila Brännström: Kritikens läge
  • Benjamin Khademi: Kritik och praktik hos Kant och Marx
  • Bo Isenberg: Kritik och kris
  • Mikael Carleheden: Om den moderna samhällskritikens historiska förändring
  • Magnus Hörnqvist: Två kritiska linjer från Kant
  • Michael Heinrich: Världsåskådning eller strategi?
  • Anders Ramsay: Från humanistisk kritik till kritik av ekonomin
  • Sara Granér: Alternativa sätt att bedriva politik
  • Leila Brännström: Den reflekterade olydnadens konst
  • Michel Foucalt: Vad är kritik?
  • Katharina Pühl: Om "kritik" hos Foucault
  • Andreas Gottardis: Om kritisk teori
  • Robin Celikates: Mellan faktiskt instämmande och reflexiv acceptabilitet
  • Axel Honneth: Om möjligheten av en upplåtande kritik
  • David Owen: Kritik och fångenskap
  • Per-Anders Svärd: Det är aldrig en jävel som frågar "varför då?"
  • Eve Kosofsky Sedgwick: Paranoid läsning, eller: Du är förmodligen så paranoid att du tror att den här texten handlar om dig
  • Per-Anders Svärd: Fienden i fantasin