LAG OCH ORDNING

En ny ordning tar form. Men är den förenlig med rättsstatens principer? Fronesis nr 14–15 handlar om juridik, rätt och reglering. Om hur »kriget mot terrorismen« påverkar rättsstat och folkrätt. Om demokratin och regleringen av den globala ekonomin. Om immaterialrätt och makten över kunskapen.

En ny ordning tar form – men är den förenlig med rättstatens principer?

På Guantanamobasen på Kuba sitter ett hundratal »olagliga kombattanter« frihetsberövade. Fångade i ett vakuum mellan statsrätt och folkrätt, sedda som varken krigsfångar eller brottslingar, faller de emellan alla befintliga regelsystem som syftar till att skydda individer mot staters övergrepp.

I Sveriges riksdag talar statsministern, vid partiledardebatten i januari, om »det inre hotet«: »De nya hot vi ser är inre hot, hot som finns i vårt eget land, träffar vår egen vardag och ökar otryggheten.« Mindre medel till militären, mer till polis och kriminalvård, är budskapet.

Fronesis nr 14–15 handlar om juridik, rätt och reglering. Det handlar om »kriget mot terrorismen« och dess effekter på rättsstat och folkrätt. Om regleringen av den globala ekonomin. Om mänskliga rättigheter. Om hur rättslig reglering såväl skyddar mot förtryck som normaliserar. Om immaterialrätten och makten över kunskapen. Om den nya globala ordningens utrymme för demokrati och ansvarsutkrävande.

Den italienske filosofen Giorgio Agamben diskuterar undantagstillståndet och Guantanamofångarnas rättslöshet. Hannah Arendt skriver om statslöshet, flyktingskap och medborgerliga rättigheter. Vi publicerar Michel Foucaults klassiska text »Gouvernementalité« i svensk översättning, i vilken han granskar styrningen av det mänskliga livet. Wendy Brown undersöker de identitetsbaserade rättigheternas förtjänster och brister ur ett feministiskt perspektiv. Sociologen Saskia Sassen skriver om hur den globala produktionen regleras och om möjligheterna att demorkatiskt påverka och utkräva ansvar av dem som har makten.

Innehåll i Fronesis nr 14–15 (287 sidor)

  • Leila Brännström, Henrik Gundenäs, Klas Gustavsson och Magnus Wennerhag: Det dånar uti rättens krater Ladda ner som pdf!
  • Giorgio Agamben: Undantagstillståndet
  • Leila Brännström och Magnus Wennerhag: Genom lagen blir vi alla lika/olika Ladda ner som pdf!
  • Wendy Brown: Att lida de paradoxala rättigheternas kval
  • Klas Gustavsson och Magnus Hörnqvist: Regementalitet, fängelser och nyliberalism Ladda ner som pdf!
  • Michel Foucault: Regementalitet
  • Nikolas Rose: Kontroll
  • Loïc Wacquant: Fattigdomens bestraffning och nyliberalismens uppgång
  • Saskia Sassen: Mångfaldigandet av gränsöverskridande styrningsmekanismer – implikationer för demokrati och global ordning
  • William E Scheuerman: Globaliseringen och rättens öde
  • Joachim Hirsch och Christoph Görg: Är internationell demokrati möjlig?
  • Johan Söderberg: Immateriell lagstiftning Ladda ner som pdf!
  • Christopher May: Ägandet av dolda kunskaper och färdigheter
  • Allmänningen och gåsen som stals
  • Giorgio Agamben: Bortom mänskliga rättigheter
  • Hannah Arendt: Nationalstatens tillbakagång och slutet för de mänskliga rättigheterna
  • Joacim Blomqvist: Srebrenica och undergångens möjliggörare
  • Mattias Olsson: Vilhelm Lundstedt, folkrätten och rättsrealismen
  • Vilhelm Lundstedt: Internationellt socialistiskt samarbete för freden

Pressröster

”Liberalerna har retirerat från sin tidigare princip att makten alltid ska utövas under lagens kontroll. I värsta fall kan detta bädda för tyranni. Detta påstående är bärande i det nya numret av Fronesis med temat ’lag och ordning’. Rättssäkerheten har satts ur spel på flera plan. I globaliseringens tidevarv skriver nationalstaterna om sina lagar enbart för att behaga storföretagen. Nykolonisatörerna bombar i namn av frihet och ordning sönder folkrättens principer. Sedan den 11 september 2001 är undantaget norm …
Det är angeläget att påvisa det intima sambandet mellan rätt och rättvisa, och Fronesis lyckas göra det lika ödmjukt som övertygande. Som vanligt ger den ambitiösa tidskriften läsaren en värdefull mix av nyskrivet material och klassiska texter, internationellt och svenskt, abstraktion och konkretion. Denna gång är blandningen särskilt lyckad, även om djupare reflexioner kring arbetsrättens och arbetsplatsdemokratins kraftiga försvagning i hela västvärlden saknas. Det är bara i en rättsstat som makthavarna kan hållas ansvariga och just därför skriver redaktörerna: ’Vi vill ha lag och ordning, därför att dagens ordning är både orättfärdig och olaglig’. Med en sådan elegant formulering kan vänstern utmana högern med deras egna paroller.”

Åsa Linderborg, Aftonbladets kultursida 8/4 2004

”Texterna som Fronesis publicerar är inte omedelbart tillgängliga, men påfallande ofta ger de lön åt läsarmödan.
Detta gäller inte minst det senaste numret, som bär den föga vänsterklingande titeln Lag och ordning (Nr 14-15). Där ger exempelvis den italienske filosofen Giorgio Agamben ett historiskt perspektiv på det globala undantagstillstånd som USA:s krig mot terrorismen innebär. Hans amerikanska kollega Wendy Brown undersöker hur lagstiftning tillkommen för att skydda kvinnors rättigheter samtidigt gör dem underordnade. Trion Michel Foucault, Nikolas Rose och Loïc Wacquant diskuterar olika aspekter av makt och styrbarhet. I ett annat sjok sätts fokus på frågan om rättens globalisering, och i ytterligare en annan del diskuteras det i IT-tider så brännande ämnet om äganderätt och lagstiftning när det gäller kunskap.
Det är mest utländskt, mycket anglosaxiskt (numrets enda tyska bidrag har slunkit in via engelskan), väldigt teoretiskt. Men vad är teori? I vardagligt språkbruk har ordet kommit att betyda ’abstrakt’ och ’verklighetsfrämmande’. Ingenting kunde vara mer felaktigt. Bättre då att likna teorin vid en kikare eller ett mikroskop eller varför inte en skrattspegel; den är ett redskap med hjälp av vilket världen ter sig annorlunda. Det kan ju te sig riskabelt för envar som vill ha lag och ordning, också i begreppens värld, och kanske framför allt lugn och ro – men läs Saskia Sassens text i senaste Fronesis så får du själv erfara vad som kan hända.
Låter jag upphetsad beror det inte på rubriken. ’Mångfaldigandet av gränsöverskridande styrningsmekanismer’ kan avhålla den ivrigaste, jag håller med. Men strunta i det och du bjuds på en rundresa i den globala ekonomisk-politiska regim som av vissa hyllas som världskapitalismens och den fria världens triumf medan andra besvär den som det allt och alla förtryckande Imperiet.”
Mikael Löfgren, kultursidan på Helsingborgs Dagblad, 28/3 2004

”Undantagstillstånd var i Rom ett i lag reglerat laglöst tillstånd, syftande till att återställa lag, särskilt vid yttre hot. Man fick göra vad man ville, men det var kortvarigt.En liknande avreglering av statens våld följde efter terrorangreppen i USA. Med hänvisning till hotet sattes rätten ur spel för vissa grupper. Fångarna på Guantanamo, som pryder omslaget till tidskriften Fronesis nya nummer (# 14/15) om undantagstillståndet, är sålunda varken anklagade eller rannsakade, bara straffade.
Det är en intressant diskussion som förs i Fronesis. Den fångar upp ekon i härskarkonstens historia, där undantagstillståndet hör hemma. Då det proklameras får fursten en i princip gränslös frihet. Få furstar har ogillat det. Frestelsen är att förlänga tillståndet så att undantaget blir den nya regeln. Romarna, som visste det, satte därför en tidsgräns.
Faran är, som Giorgio Agamben säger, att undantagstillståndet blir en härskarteknik. Hotet lägger plötsligt allt annat i skuggan, fattigdomen, tyranniet, ödeläggelsen av naturen.”
Anders Ehnmark, Expressens kultursida, 7/4 2004

”Temat för detta dubbelnummer är Lag och ordning och det handlar om juridik, rätt och reglering. Det handlar om ’kriget mot terrorismen’ och dess effekter på rättsstat och folkrätt. I texterna, som i flera fall här för första gången publiceras på svenska, behandlas regleringen av den globala ekonomin och hur rättslig reglering såväl skyddar mot förtryck som normaliserar. …
Maktrelationen mellan människor och rätten till makt tar även filosofen Wendy Brown fasta på då hon i en samtida kontext diskuterar lagstadgade rättigheter som ett sätt att driva feministiska krav. Hon menar att eftersom kvinnor lever i en ständigt reproducerad underordnad position räcker det inte med formella lagstadgade rättigheter. Underordningen upphävs inte per automatik även om de lindrar vissa effekter av den manliga dominansen.
Fronesis Lag och ordning-nummer är en gedigen sammanställning av texter om globaliseringens framväxt i vilken en ny lag och ordning skapas. Till synes är det en maktpolitisk världsordning som ömsar skinn och Fronesis 280 sidor tjocka nummer är ett välkommet inlägg i debatten.”
Smålandspostens kultursida, 7/4 2004

”Det finns några pålitliga, ståtliga och tåliga blomster i den svenska tidskriftsfloran: Res Publica, Ord & Bild, Artes. Härmed ber jag att få komplettera med Fronesis.
Om senaste numret (14-15) i allmänhet och den italienske filosofen Giorgio Agambens bidrag i synnerhet skrev Anders Ehnmark (Kvällsposten 2/4) så uppskattande att det inte finns mycket att tillägga. Mer än att tidskriftens namn är grekiska för klokhet, eftertanke, insikt. Och att innehållet, inkluderande klassiska texter av Foucault och Hannah Arendt, vida överstiger normalbokens. Kvantitativt och kvalitativt.
Numret kallas ’Lag och ordning’. Det är intressant att de två substantiven kopplas samman och uttolkas från ett vänsterperspektiv.”
Jan Karlsson, Kvällsposten, 4/5 2004

Redaktion

Leila Brännström, Henrik Gundenäs, Klas Gustavsson, Petra Hall, Magnus Hörnqvist, Mattias Olsson, Hanna Pettersson, Johan Söderberg, Magnus Wennerhag.