Arbetet intar en central plats i människans tänkande och fantasi. Den allmänna debatten om arbetet i det framtida samhället tycks dock ha stelnat under massarbetslöshetens decennielånga vinter.
I Fronesis nr 9-10 problematiseras begreppet ”arbete” utifrån marxistiska och feministiska utgångspunkter. Vad innebär arbete idag och hur har det förändrats? Hur påverkar nya produktionsmetoder och organisationsformer arbetares möjligheter till organisering och motstånd?
Adam Arvidsson och Paolo Virno diskuterar det ”allmänna intellektets” roll för produktion och motstånd. Selma James och Mariarosa Dalla Costa kritiserar marxismens syn på hemarbete och Rhacel Salazar Parreñas skriver om reproduktivt arbete i en internationell kontext. Nick Dyer-Witherford ser medborgarlön som en startpunkt i byggandet av ett icke-kapitalistiskt samhälle och Richard Sennett gör upp med den ”flexibilitetens ideologi” som idag allt oftare hävdas av såväl politiker som företagsledare.
Klas Gustavsson, Lisa Pelling och Ingvar Strid: Bortom arbetet 
Intervju med Richard Sennett: Kampen mot det flexibla företaget
Adam Arvidsson: ”Grundrisse” och det allmänna intellektet
Karl Marx: Fragmentet om maskiner
Paolo Virno: Anteckningar om det allmänna intellektet
Maria Jansson: Reproduktivt arbete
Selma James: Introduktion till ”Kvinnorna och samhällsomstörtningen”
Selma James och Mariarosa Dalla Costa: Kvinnorna och samhällsomstörtningen
Rachel Salazar Parreñas: Den internationella uppdelningen av reproduktivt arbete
David Sjögren: Problembarnet i den tidiga arbetarrörelsen
Hinke Bergegren: Strejkgeneralen på flykt
Nick Dyer-Witheford: Garanterad inkomst
Jean Baudrillard: Produktionens spegel
Tony Johansson: Introduktion till Karl Marx distinktion mellan improduktivt och produktivt arbete
Harry Braverman: Improduktivt och produktivt arbete
Anette Karlsson: Slaget om den arbetande människan
”Den unga, vitala idétidskriften Fronesis ger ut ett temanummer om arbete (nummer 9-10) där Marx anteckningar om maskinen ställs mot analyser av dagens ekonomi. Att kapitalismen kan överleva bara genom att lägga händerna på människors kunskaper, kulturvanor och erfarenheter förstod Marx redan 1850. Släpp loss medarbetarnas, arbetarnas, kundernas, tittarnas kreativitet - och tag sedan copyright på resultatet! manar dagens managementkonsulter. Och medarbetarna tror att företaget låter dem utvecklas i frihet - tills lågkonjunkturen drabbar dem med mer påtagliga friställningar. Jag stryker för ett yttrande av marknadsforskaren Rick Robinson: ’Om du kan förstå erfarenheten, kan du äga den.’"
Dagens Nyheters kultursida, 21 januari 2003
”Tidskriften Fronesis publicerar i sitt senaste nummer en intervju med författaren Richard Sennett som skulle kunna ställa en del av den svenska debatten om sjukfrånvaron på huvudet. Sennett väckte en del uppmärksamhet för några år sedan då hans bok _När karaktären krackelerar_ kom ut på svenska.
Sennetts tes är att människan som social varelse behöver ett varaktigt sammanhang för att fungera. Idealet i dagens kapitalism och ledarskapsfilosofi är den motsatta. Kortsiktighet och en isolering av människan som förvandlar henne från individ till något som köps och säljs i stunden. Arbetet förvandlas till en vara, för att tala med Marx.”
Aftonbladets ledarsida, 7 januari 2003
Lisa Pelling och Ingvar Strid
Klas Gustavsson, Martin Jansson, Paula Mulinari, Linnéa Nilsson, David Sjögren, John Sjöström och Katharina Tollin.
Med texter av bland andra Jean Baudrillard, Richard Sennett, Mariarosa Dalla Costa, Karl Marx, Paolo Virno, Selma James, Hinke Bergegren och Nick Dyer-Witheford.